Stories

Jag är så uppslukad av livet att jag knappt hinner kika in här imellanåt. 

Men så har jag upptäckt Instagrams nya funktion Stories.

Jag älskart!

På min ”hår” instagram TessNivas kan man nu följa mina hårresande äventyr! På onsdag åker jag till Las Vegas på både jobb och spännande saker. 

På min ”privata” instagram Hemmahosniva kan man följa min vardag som sliten småbarnsmamma i sina bästa år. 
❤️❤️❤️

Annonser

Hur mycket ska en bebis sova egentligen?

I onsdags fick mitt lilla hjärta sin första vaccination. Fruktansvärt för mammahjärtat att se sin älskade unge skrika av smärta. Men snabbt var det över.

Däremot sov hon från 11 då hon fick sprutan till ungefär 21 på kvällen. Hon vaknade förstås där emellan och grät och åt men inga längre vakna stunder. Natten präglades av feber till och från, men på morgonkvisten kändes det som att alla bieffekter gått över.

Igår for vi upp till norr, och hon sov i princip hela dagen. Självklart underlättade det resandet. Det kanske är lite våghalsigt att ge sig iväg ensam med tre små barn på Norrlandsäventyr, men det gick bättre än väntat.

Klockan är nu efter lunch och lilltösen sover fortfarande. Två gånger sen i morse har hon vaknat till och vill ha mat, men somnat om på direkten.

Hur mycket ska en tremånaders bebis sova egentligen. Kan inte minnas att mina grabbar sov så här mycket.

  

I goda vänners lag.

Det bästa är när man får spontanbesök av fina vänner och tar en Picnic på udden intill huset i det vackra sommarvädret. Och till råga på allt så är det Sveriges födelsedag dessutom.

Spontanpicnicen fick sedan över till studsmattelek hemma hos oss och grillmiddag med både bubbel och gino. 

Jag älskar att bo i hus, och jag älskar att det är sommar ☀️

   

     

Vi är komplett

Vi kände redan efter två barn att vi hade en sån bra dynamik i familjen. Båda barnen kunde få en rejäl dos av egentid med en förälder samtidigt som familjetiden tillsammans fördelades jämnt.

Men så kom vår tredje..

Vi var oroliga att tiden inte skulle räcka till, att allt skulle bli övermäktigt och jobbigt. Att vi skulle tappa bort varandra i den stressiga vardagen.

Men så kom Hon. Hon som gjorde vår familj komplett. Det är som att den här sköna familjedynamiken vi hade behövde en liten dos kaos. För kaos är det emellanåt, men på nått sätt så är det en skön kaos.

Mina fantastiska pojkar har vuxit så i rollerna som storebröder. De tar hand om sin syster och låter henne få den uppmärksamhet av oss föräldrar som hon kräver. Det finns inte ens nån avundsjuka. De är stolta över henne, vill hjälpa till att klä på, byta blöja och underhålla. Det är som att hon gjorde vardagen lite enklare. Hon tar fokus från att allt ska vara så jämställt syskonen imellan. Alla barn får sin dos av uppmärksamhet ändå i slutändan.

Jag kan lätt säga att det har varit mycket enklare att gå från två barn till tre, än det var att gå från ett till två. Nu är det aldrig någon som blir utanför eller ensam. Nu är vi ett team. Och jag tror att alla individer i den här familjen uppskattar den egna tiden med en förälder lite extra nu, samtidigt som tiden vi har tillsammans är fantastisk.

Visst hör kaos, trots, skrik och bråk till vardagen, det ska man inte sticka under stolen med. Men bråken får inte lika stor fokus längre, de lixom försvinner i molnet av kärleken vi har för varandra.

Vår familj var helt fantastisk och så kom Hon och gjorde oss alla komplett.

  

Mammas Dag

Vardagskaoset i all ära, men att få en tvåtimmars sovmorgon är guld värt!

Att sedan väckas av ett busigt gäng med frukost och paket, det är mer än man vågat hoppas på. Sen att lillkillen bryter ihop för att mamma äter frukosten som hon just fått och inte donerar hela göttigheten till honom, ja sånt får man ju räkna med. Hur kunde jag ens tänka tanken att ta en tugga på min morsdagsfrukost?! 😝

Nu ligger den dock i den här mammans degiga mage och för lillkillen är allt glömt och förlåtet, eller mest glömt i alla fall.

Nu ligger jag och bara myser brevid mitt minsta lilla hjärta som till mammas lycka är en riktig sjusovare.

Lycklig är jag för min fina familj och mitt nya fina halsband från Emma Israelsson

   

 

Vad kärlek är…

Leksaker ligger utspridda överallt, tvätten hänger på tvättstället och disken står på hög i köket.

Det är det här det tjafsas om, diskutioner som leder till bråk. Det är det som får en att tappa tålamodet och orken ibland.

När man jobbat hela veckan, slitit med att lämna på dagis i tid och stressat för att inte hämta för sent. När man kommer hem till ett kaos som aldrig tar slut, när orken inte längre infinner sig och man får ett utbrott på leksaksbilen man just klev på, diskmaskinen som inte tömts trots att den stått ren i flera dagar. Tvätthögen som växer trots att tvättmaskinen står tom. När bristen på ork går ut över de man egentligen håller mest kär bara för att de råkar stå mitt i skottlossningen av ett tålamod som tagit slut.

Just nu sitter jag här, med disk i köket, tvättkorgen full och leksaker precis överallt. Barnen har just somnat efter en lång strid mot sömnen. Nu ligger de och andas tungt i vår säng som jag snart själv ska trängas i, men just nu sitter jag i soffan och ser ut över kaoset som tagit över mitt hem. Och jag vill nästan gråta. Men inte för att jag tappat tålamodet eller för att orken tagit slut. Nä, jag vill gråta av lycka, av den otroliga tacksamhet jag känner.

Tacksamhet för det liv jag har, för att jag har massor med små lortiga kläder att tvätta, för att jag har små tallrikar och muggar att diska. För alla leksaker som ligger utspridda. Jag är så förbaskat lycklig att jag har en leksaksbil att kliva snett på, att jag spenderar halva lönen på blöjor, att jag får äran att kliva upp varje natt för att göra välling eller trösta efter en mardröm.

Det här kaoset som förgyller min vardag, det är mer än jag någonsin vågat drömma om. Just i det här ögonblicket kan jag inte förstå hur jag ens kan ha varit irriterad över alla utspridda gosedjur och leksaksbilar, de tillhör ju de viktigaste i mitt liv. Jag älskar ju detta kaos, det är mitt liv och de fantastiska varelser jag har skapat. De må vara små högljudda galna monster ibland, men de är mina monster och de är de bästa monstren i hela världen. 

Jag är så otroligt tacksam över att de finns och har möjligheten att placera ut små fällor här och där i mitt hem. I vårt hem. Kaoset är inte bara mitt, ingenting är bara mitt längre. Det är vårt, min familj. Jag har en alldeles egen familj. Vi må ha ett kaos, men det är vårt, bara vårt och vi har det tillsammans, jag och min fina underbara galna familj. Det är kärlek på riktigt. ❤️